Vi står inför en tid där monokulturer breder ut sig och den biologiska mångfalden rasar. Enligt FN:s Biodiversitetsrapport 2019 riskerar en miljon arter att utrotas inom de kommande decennierna, främst på grund av mänsklig exploatering och klimatförändringar. Ekosystemtjänster som pollinering, vattenrening och klimatreglering minskar dramatiskt — och det är ingen överdrift: Världsekonomiskt Forum uppskattar att drygt hälften av världens BNP är beroende av just dessa ekosystemtjänster. Ändå envisas vi med att sätta prislappar på naturen, som om en skog kunde värderas i kronor per kubikmeter timmer. Allvarligt talat: vem har bestämt att en maskros är mindre värd än ett virkesträd?
Forskning från Stockholm Resilience Centre visar att ekosystemens motståndskraft bygger på biologisk mångfald, men vad gör vi? Vi skiljer på ”fin” och ”ful” natur, och ignorerar att även en enkel gräsmatta kan vara avgörande för pollinatörernas överlevnad.
Värde är inte alltid mätbart, säger forskarna, men vi är experter på att mäta fel saker. Vem har egentligen rätt att bestämma om en våtmark är mer värdefull än en maskrosäng? Och vilka värden missar vi när vi stirrar oss blinda på ekonomi och produktion?


Kanske är det dags att återvända till det som Nobelpristagaren Wangari Maathai påpekade: “Du kan inte utveckla dig bort från naturen.” Det verkliga värdet finns i det vi ofta låter bli att märka — den porlande bäcken, den fuktiga jorden och ljuset som silas mellan löven. Forskning från Yale visar att tid i naturen minskar stress och förbättrar både mental och fysisk hälsa, men vi är ändå beredda att byta bort det mot ännu en parkeringsplats. Hur modigt är det egentligen?
Så, frågan blir till sist personlig och politisk. Vad vill du lämna vidare? Vilket avtryck vill du att dina steg ska göra — i sanden, i skogen, på maskrosängen, eller i hjärtat hos någon som en dag undrar varför vi sålde ut det ovärderliga? Vägra nöja dig med enkla svar. Värde är inget som kan köpas — det är något vi måste försvara, varje dag.
Angelika Schindler-Egl, projektledare Pollinera för mat
Lämna ett svar