Pollineringsprojektet

Begreppet ekosystemtjänster synliggör att vi är beroende av fungerande ekosystem. Ekosystemtjänster särskiljer sig även från andra tillgångar från naturen då de är beroende av levande organismer. Biologisk mångfald är en förutsättning för ekosystemens långsiktiga kapacitet att leverera ekosystemtjänster. Då ekosystemens funktioner produceras av levande organismer, kan vissa tjänster upprätthållas av ett begränsat antal individer, men biologisk mångfald har en positiv effekt på produktionen av många ekosystemtjänster. 

Vissa ekosystemtjänster är väl synliga – frukt från träd, bär från buskar eller trä från skogen att elda med, är alla tydliga exempel på nyttan vi får av naturens tjänster. Andra ekosystemtjänster verkar mer i det dolda: växter renar luften, och skogar vid haven skyddar mot översvämningar. 

Ekosystemtjänster, som namnet antyder, är beroende av naturens ekosystem. Ett ekosystem är ett område i naturen som innefattar den miljö och allt levande i just det området – där alla delar arbetar tillsammans. Växter, djur och insekter har alla en viktig roll att spela. Ett ekosystem kan vara stor som en skog, eller ett korallrev – men också något så avgränsat som området precis runt en stubbe. Ekosystem är känsliga, och människans framfart de senaste hundra åren har tärt på dem när vi bland annat huggit ner för mycket skog och fiskat upp för mycket fisk. 

Ekosystemtjänster delas vanligtvis in i fyra olika typer: försörjande (exempelvis mat, dricksvatten), reglerande (vattenrening, pollinering), kulturella (friluftsliv, hälsa) och stödjande (fotosyntes, vattnets kretslopp) tjänster. Vi har nytta av de olika typerna på olika sätt. Du kan läsa mer om de fyra olika typerna här. 

Pollinering – en reglerande och försörjande ekosystemtjänst

Pollinering räknas som en reglerande ekosystemtjänst, det vill säga en tjänst som ser till att naturen fungerar på ett bra sätt. När insekter besöker blommor för att söka nektar eller pollen får de med sig pollenkorn från en växt till en annan, vilket exempelvis är en förutsättning för att en äppelblomma kan befruktas och bilda ett äpple. I och med detta räknas pollinering även in som en försörjande ekosystemtjänst, eftersom det är en förutsättning för livsmedelsproduktion. 

Pollineringens värde för livsmedelsförsörjningen är enormt. Inte bara bidrar pollinatörerna till högre skördar men också till bättre kvalitet, och pollineringen i både naturen som i jordbruks- och trädgårdsodling blir oftast bättre om det finns en mångfald av pollinatörer. 

Vilda pollinatörer har stor betydelse för biologisk mångfald och fungerande ekosystem, då de flesta växter i någon utsträckning tar hjälp av pollinatörer, vilket gör dem viktiga för fortlevnaden av andra arter. Pollinering mellan olika växtindivider hjälper också att upprätthålla en genetisk variation, vilket behövs för att växtens avkomma lättare kan anpassa sig till en föränderlig värld. I  sin tur är växterna navet i många näringsvävar, och ett artrikt växtsamhälle ger resurser i form av mat samt skydd åt en mångfald av insekter, däggdjur, fåglar och andra djur. Det ömsesidigt gynnsamma förhållandet mellan växter och pollinatörer är därför enormt viktigt när det kommer till att främja och bevara biologisk mångfald. 

Vad är pollinering värt?

Forskare har försökt sätta ett monetärt värde på olika ekosystemtjänster, för att på så sätt visa hur de bidrar till ekonomin. Men hur värderar man något som är ovärderligt?

Att då sätta ett specifikt värde på pollinering är svårt, men då flera studier visat att det skett en nedgång av både antalet och mångfalden pollinatörer, vilket i sin tur leder till minskad pollinering, skulle få stora globala konsekvenser, och inte bara för livsmedelsförsörjningen – och i sin tur skulle enorma ekonomiska värden gå förlorade. 

Det innebär att det är viktigt att synliggöra värdet av pollinering, på olika sätt i olika sammanhang. Exempelvis vill Naturvårdsverket att pollineringens ekonomiska värde synliggörs så att man kan underlätta beslutsfattande, som ofta handlar om att väga olika kostnader och nyttor mot varandra, så att man således inte fattar beslut som kan få en negativ påverkan på pollinatörerna.