Hoten mot pollinatörer är många, och innebär inte bara en förlust av biologisk mångfald utan kan också ge långsiktigt svåra följder för världens – och Sveriges – livsmedelsförsörjning. Enligt Naturvårdsverket är färre blomrika miljöer, färre våtmarker, ökad användning av kemiska växtskyddsmedel samt de pågående klimatförändringarna några av de hot som finns mot pollinatörer.

Naturvårdsverkets rapport Pollinatörer och pollinering i Sverige kan läsas i sin helhet här, och nedan har vi sammanfattat några av de orsaker Naturvårdsverket listar till varför pollineringen idag är hotad.

Växtskyddsmedel

Kemiska växtskyddsmedels användning står i direkt relation till intensifieringen av jordbruket, och är ett av hoten pollinerande insekter står inför. Växtskyddsmedlen kan påverka antingen direkt (exempelvis exponeras i fält när behandling sker) eller indirekt (komma i kontakt med besprutade växtdelar). Främst är det pesticider som leder till direkt påverkan, och då många insekter rör sig mellan olika fält vilket gör att de kan komma i kontakt med flera olika typer av preparat.

Dessvärre finns det stora kunskapsluckor i om hur pollinatörer påverkas av växtskyddsmedel, och främst saknas det kunskap om de långsiktiga effekter som kan vara viktiga för populationer över till – exempelvis förändringar i fertilitet och livslängd. Både nationellt och inom EU arbetar man med målsättningen att ständigt minska risker av växtskyddsmedel för hälsa och miljö, inklusive pollinatörer.

Tillgång på livsmiljöer

Gynnsamma livsmiljöer för vilda pollinatörer har blivit en bristvara – de har över lag blivit både färre och mindre till storleken. Detta leder till att det blir svårt för vilda pollinatörer att hitta både föda och boplatser. Framför allt är det blomrika ängs- och betesmarker som minskat mest, vilket beror på att de traditionella brukningsmetoder som tidigare används bytts ut mot rationella sådana, vilket förändrat landskapet. I Sverige har ängs- och betesmarker minskat med nästan två tredjedelar sen 1800-talets slut. När stora arealer gräsmarker slutar brukas växer de igen till skogsmark.

Avstånden mellan de traditionella – och idag små – områdena med gräsmarksflora har blivit stora, vilket gör att både växter och djur isoleras i landskapet. Även betad skog har minskat, vilket är ännu en av de naturtyper som gynnar vilda pollinatörer. Betade skogar har höga naturvärden och lång kontinuitet av exempelvis sandig mark, blommande buskar och träd, och brynmiljöer, som passar vilda pollinatörer.

Invasiva främmande arter

Ytterligare ett problem är invasiva främmande arter, då dessa kan konkurrera ut arter lokalt, liksom att de kan ändra sammansättningen bland både insekter och växter. Invasiva arter kan ha både positiv och negativ inverkan, vilket blomsterlupinen är ett exempel på. Blomsterlupinen dominerar vissa växtsamhällen, främst vägrenar, vilket gör att inhemska växter konkurreras ut lokalt. Det här ändrar florans sammansättning, vilket i sin tur ändrar tillgången till föda för pollinatörer. Humlor däremot, hämtar gärna föda hos blomsterlupinen och kan därför gynnas – den positiva effekten sker dock samtidigt som en minskad artrikedom uppstår där blomsterlupinen etablerar sig. Vi saknar idag kunskap om hur blomsterlupinen, och andra invasiva främmande arter, på längre sikt påverkar samspelet mellan växter och pollinatörer.

Klimatförändringar

Klimatförändringarna riskerar att påverka förutsättningarna – sett globalt så har det förändrade klimatet förändrat både utbredningsområden och livscykler för vilda pollinatörer. Ett resultat av klimatförändringarna är att markegenskaper förändras och vegetationszoner förskjuts norrut, vilket ger förändrade konkurrensförhållanden. Exempelvis har det under senare år tillkommit arter av vildbin, och bland svenska fjärilar flyttar vissa arter norrut snabbare än andra. Nordliga arter, som polarhumla och högnordisk högfjäril, riskerar att försvinna helt när inget mer landområde i norr finns att flytta till. Med klimatförändringar kommer även mer extremväder, vilket kan påverka vissa pollinatörer som är extra känsliga för förändringar i klimat.

Ljusföroreningar

Gatlampor och utebelysningar kan påverka vilda pollinatörer, då de kan dröja sig kvar vid lampor vilket minskar deras möjligheter att utföra normala beteenden som födosök, parning och äggläggning. En lång rad av gatubelysning kan därmed fungera som en spridningsbarriär.

Konkurrens

Samspelet mellan vilda och odlade pollinatörer har på senare tid fått ökad uppmärksamhet, då vilda pollinatörer kan påverkas på olika sätt av odlade pollinatörer, framför allt gällande konkurrens om mat samt sjukdomsspridning. Flera projekt pågår för att bygga upp dagens begränsade kunskapsunderlag.

Övergödning

Förbränning av fossila bränslen och gödsling i jordbruket leder båda till utsläpp av växtnäringsämnen. Många av Sveriges mest artrika miljöer, som ängsmarker, finns på näringsfattiga jordar. När man utsätter dessa omrden för övergödning konkurreras svagväxande växter ut av snabbväxande. Resultatet blir att snabbväxande arter dominerar, vilket leder till minskad mångfald och få blommande örter. Fjärilsarter som är knutna till näringsfattiga ängsmarker har minskat de senaste årtiondena – och flera har utrotats.

Läs mer

Du kan läsa mer i Naturvårdsverkets publikation Pollinatörer och pollinering i Sverige, publicerad 2018. På deras hemsidan kan du även fördjupa dig i frågor om växtskyddsmedel och invasiva främmande arter.